7 november 2010

Svampar


Novembermorgnar som den här trodde man knappast existerande - strålande sol från en klarblå himmel, hög frisk luft och inte det minsta bekymmersamt att termometern stod på ett par grader under nollan. Tolv glada barn kom fullt utrustade i vintermundering och föräldrarna såg lite extra laddade ut när solen sken på allas vinterbleka kinder.

Varje gång förundras jag över hur snabbt och lätt vi tar oss den rejäla promenaden till vår lägerplats mellan skogsdungen och stranden och idag var inget undantag. På plats började vi  som vanligt med namnsången och snacka om att barnen gillar sina rutiner när i alla fall hälften av dem sedan direkt började titta bort mot trädet där Mamma Knopp sitter och spanar efter sina förrymda knoppbarn.



Dagens tema var svamp, vilket så här med facit i hand borde ha planerats in tidigare på terminen innan frosten förvandlade alla fina svampar till svarta små stinkbomber. Inget som skulle få hindra oss, så vi höll till godo med att placera ut laminerade färgbilder på kantarell, Karl Johan, trattkantarell, ängschampinjon och en stilig röd flugsvamp. Därtill hade vi med en svampkorg med lite nödtorftiga champinjoner från matbutiken och  fejkade flugsvampar.

Helt klart ett utmanande tema att försöka göra ta ner på rätt nivå för ett- och tvååringar, men vi pratade lite om att man aldrig får smaka på svampar innan man visat dem för en vuxen, att djur som sniglar och ekorrar gärna mumsar på svamparna ute i skogen och att man ska ha en korg med sig när man går ut för att plocka svamp. För egen del hade jag tagit mig vatten över huvudet med att föreslå den gamla sången Har du sett herr kantarell bort i enerbacken, tror nog det hade räckt fint med en enklare text som:

Svampsång (Melodi: Bä bä vita lamm)

Svamp, svamp lilla svamp
var är du någon stans?
Svamp, svamp lilla svamp
var är du någon stans?
Under någon gren
bredvid någon sten
eller i mossan den tittar opp.

Dagens höjdpunkt för barnen var som alltid fikan och sedan vågade de sig nästan allihopa på att vara björnungar till Björnen sover innan vi vandrade hemåt igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar