Andra träffen - stenar

Två veckor efter första träffen hade det tillkommit ytterligare ett gäng wmå knoppar och vi var idag 15 glada barn med entusiastika föräldrar. Den här gången träffades vi för att gemensamt ta oss ner till skogsgläntan invid havet som är tänkt att bli vår permanenta plats för träffarna. Vi har valt en plats dit man lätt tar sig med barnvagn och som ska kännas bekant och avgränsad för barnen. Det finns både öppna ytor och en liten skog att dra sig in i och strax nedanför ligger den steniga stranden invid fjorden.

Vi startade med namnsången och mamma Knopp med sina förrymda knoppbarn för att barnen skulle känna igen sig från förra träffen. Idel glada miner och när knoppbarnen var upphittade och återbördade sjöng vi tillsamman (mel. lille katt):

Lille Knopp
Lille Knopp
Lille söte Knoppen
vet du att
vet du att
i skogen är det toppen

Dagens tema var stenar, så barn och förädrar knatade ner till den steniga stranden nedanför "lägerplatsen". Klink, klonk lät det i alla de medhavda fyndhinkarna och vi hade nog egentligen behövt en större hjullastare för att ta rätt på alla våra fynd. Istället delades det ut kritor för lite roligt målande på de stora lena stenarna. Mästerverken tog vi med oss upp till fikan och hade vernissage på en liten medhavd duk. Till nästa gång får vi ha med en liten sophink till allt skräp som de små knopparna duktigt plockade upp från stranden. "Man ska aldrig, aldrig, aldrig skräpa ner..."

För att skapa en liten avskedsrutin körde vi åter igen Björnen sover som avslutning och den här gången vågade några av barnen lägga sig ner och "sova" bredvid den stora björnen medan vi sjöng.

För vår del var det härligt att ha mormor med när mamma ska hinna med att vara ledare för 14 andra barn förutom att vara behjälplig den egne lille guldklimpen på naturäventyret .

Första träffen - blommor

Första träffen hade vi planerat till Friluftsfrämjandets tomt här i Onsala för att alla lätt skulle hitta dit och tillgången till ett fast vindskydd var perfekt när regnet började falla lagom till fikapausen. 13 av de anmälda barnen dök upp och de flesta hade trevligt nog båda sina föräldrar med sig. Vi kunde snabbt konstatera att de flesta knopparna faktiskt inte har börjat gå än och skillnaden mellan barnen i gruppen ät påtaglig när några av dem i nuläget är dubbelt så gamla som andra. Gemensamt hade de dock att alla hade ett stort leende på läpparna och njöt av att få tumla runt i gräset och sjunga nya sånger tillsammans med sina föräldrar.
Efter pappersexercis för namn, e-postadresser och insamling av lokala medlemsavgifter utrustades de små med alldeles för stora gula västar och varsin namnskylt med en uppskattade liten nyckelpiga. Vi ledare inser utmaningen i att lära oss namnen på 20 små parvlar som byter mössa var och varannan gång, men med namnlappar ska nog också det gå vägen efter ett tag.

Vi började med att samlas i en ring för lite information från oss ledare om upplägg på träffarna, lämpliga kläder och vikten av att vara medlemmar i Friluftsfrämjandet för att barnen ska vara försäkrade. Sedan fick föräldrarna presentera sina barn med namn och ålder innan vi rockade loss med namnsången:

Vi säger hej till Max, visa oss vad du kan
Max kan vinka/klappa/speja, och vi kan likadant
Vinka, vinka, vinka, vinka, vinka, vinka (alla barnen gör likadant)
i säger hej till...

Dagens tema var blommor enligt planen, så vi passade på att introducera mamma Knopp som tappat bort alla sina små knoppbarn. På ett A4 hade vi en stor laminerad knopplogga och utplacerat på små pinnar fanns mindre knopploggor. Barnen fick leta upp varsitt knoppbarn och återbörda till mamma Knopp under trädet - vissa av barnen var lite smått skeptiska till att släppa sin trofé. Sedan skickades de små ut med sina föräldrar att hitta varsin riktig blomma som sedan ledarna glatt tog emot.

Fika blev det i vindskyddet när det började droppa från himlen, men snart var knopparna ute och kröp runt på gräset igen. De föräldrar som ännu inte hunnit inhandla stövlar och regnbyxor konstaterade förmodligen snabbt att det var dags för ett litet inköp. Barnen kunde aåklart inte bry sig mindre om att gräset var vått av regnet.

Färdigfikade och glada körde vi ett varv till på namnsången innan vi avslutade med björnen sover och en väldigt försiktig björn som låtsasjagade barnen som fortfarande såg leksugna ut. Ett par hade redan slocknat i vagnarna....

Trädgårdstanten